Betning mot skadegörare i sockerbetor 2013

Bakgrund

Sockerbetor riskerar att drabbas av skadeinsekter såsom trips, betjordloppor, stinkflyn, betflugor och bladlöss. Särskilt bladlöss är återkommande och kan ge stora skörde­förluster om de inte bekämpas. En bra fröbetning kan skydda betan mot skadedjurs­angrepp under den tidiga utvecklingen, då plantan också är som känsligast. Jämfört med kemisk bekämpning efter uppkomst är betning mer skonsamt mot naturliga fiender och omgivande miljö. Detta är särskilt viktigt idag då det saknas selektiva insektsmedel godkända i sockerbetor.

I denna försöksserie ville vi studera effekten av olika betningsmedel mot insekter i sockerbetor, både insekter som kommer tidigt i betans utveckling och insekter som kan göra skada senare. Alla testade ämnen tillhör gruppen neonikotinoider. Dessa transpor­teras i plantans xylem, från roten till bladen. I takt med att plantan växer kommer bladen att innehålla olika hög koncentration av det aktiva ämnet och därmed minskar successivt skyddet. I dessa försök utvärderades effekten med hjälp av att studera uppkomst, skade­djursangrepp från plantans tidiga utveckling till senare utvecklingsstadier och socker­skörd.

Material och metoder

Försöksplatser och behandlingar

Serien omfattade fyra försök 2013 varav två försök i sydvästra Skåne, i Skegrie och Staffans­torp, och två försök på Lolland, i Holeby och Bandholm.

Försöksplanen framgår av tabell 1. Utgångspunkten var en standardbetning med Gaucho motsvarande 60 gram imidakloprid, led 2. För att ytterligare utvärdera effekten kom­pletterades standardbetningen med en kemisk bekämpning mot skadeinsekter i led 7. Gaucho testades också i en lägre dos i led 5, 30 gram imidakloprid. 30 gram imida­kloprid ingår även i produkten Mundus Forte, som testades i led 3, tillsammans med 30 gram clotianidin och 8 gram betacyflutrin. Produkten Cruiser, innehållande tiametoxam, testades i dosnivån 45 gram aktivt ämne i led 6. I led 4 testades en variant av Cruiser där tiametoxam kompletterades med 6 gram teflutrin. Alla betningar innehöll också en fungicid, 14 gram hymexazol.

Försöken lades ut som randomiserade blockförsök med fyra upprepningar. Parcellerna var 9 meter långa och 6 rader breda varav 2 rader skördades.

Avläsningar och bedömningar

Plantantalet räknades vid 50 procents uppkomst och vid full uppkomst. Vid full upp­komst bedömdes också betans sundhet enligt skalan 0–100 i de svenska försöken, där 100 motsvarar 100 procent friska betplantor, och enligt en tiogradig skala i de danska. Tidigt på våren bedömdes eventuella angrepp av trips genom att bedöma antalet plantor av 25 med typiska symptom på hjärtbladen. Försöksplatserna inspekterades därefter regelbundet, minst en gång per vecka, för att upptäcka andra skadeinsekter. Förekomst av bladlöss graderades genom att räkna antalet angripna plantor samt antalet löss per planta. Angrepp av gammafly graderades genom att bedöma angreppsgraden generellt i parcellen samt genom att räkna antalet plantor av 25 med skador och på dessa bedöma andelen skadad bladyta.

För mer detaljerade uppgifter om försöksdata hänvisas till rapportbilagan.

Statistisk analys

Resultaten analyserades statistiskt med en regressionsmodell, Proc GLM i SAS v 9.2 (SAS institute Inc.). Parvisa jämförelser gjordes enligt metoden Fisher’s LSD. Tolk­ningen av LSD, d.v.s. den minsta avvikelsen som måste finnas för att skillnaden skall vara statistiskt säker, ska dock göras med försiktighet då det gäller skadedjursangrepp eftersom dessa ofta inte följer en normalfördelning.

Tabell 1. Testade insektsbetningar i försöksserierna 460 i Sverige och 461 i Danmark, 4 försök

Tabell 2. Jordart, förfrukt och tidpunkt för sådd och skörd vid respektive försöksplats

Resultat och diskussion

Plantantal

Plantantalet i slutet av april eller början av maj var signifikant högre i led betade med Mundus Forte jämfört med led betade med Gaucho. Även jämfört med obehandlat var plantantalet högre. Detta indikerar att betning med Mundus Forte gav snabbare upp­komst detta år. Vid slutlig uppkomst, bedömd i mitten av juni, sågs inte längre några skillnader mellan olika betningsmedel eller jämfört med obehandlat.

Betans sundhet

Bestånden i de danska försöken var överlag i god kondition, med värden mellan 9 och 10 på den tiogradiga graderingsskalan, och det sågs inga signifikanta skillnader mellan betningsmedel eller jämfört med obehandlat. Inte heller i det svenska försöket på Svart­hjärup visade sundhetsbedömningen i mitten av juni några skillnader mellan behand­lingarna. På den andra svenska försöksplatsen, Skegrie, gjordes ingen sundhetsbedöm­ning.

Angrepp av skadegörare

Trips, Thrips spp.

Trips förekom på de två svenska försöksplatserna. Särskilt på Svarthjärup var angreppen mer omfattande. I obehandlat led förekom i mitten av maj tripsskador på 35 procent av plantorna. Betning skyddade plantan mot angrepp och reducerade andelen plantor med skador till ca 10–15 procent, vilket är väl under bekämpningströskeln på 50 procent an­gripna plantor. Det sågs inga skillnader mellan olika betningsmedel.

Betbladlus, Aphis fabae

Betbladlöss förekom i liten omfattning på en försöksplats, i Holeby på Lolland. Antalet bladlöss överskred inte bekämpningströskeln om 20 löss per planta eller koloniserande löss på 40 procent av plantorna. Vid bedömningarna i mitten av juli förekom en eller flera bladlöss på 8–11 procent av plantorna i obehandlat led. Betning minskade tydligt angreppen. Det sågs inga skillnader mellan olika betningsmedel.

Gammafly, Autographa gamma

Gammafly förekom på alla fyra försöksplatser och vid bedömning i senare delen av juli sågs skador på flertalet plantor. På försöksplatsen i Skegrie var 6–9 procent av bladytan skadad medan angreppen på övriga försöksplatser begränsades till någon procent av bladytan. I Sverige saknas bekämpningströskel för gammafly men i Holland rekom­menderas bekämpning när 30 procent av bladytan är uppäten och i Danmark när det förekommer 3–4 larver per planta. I England är bekämpningströskeln 5 larver per planta. Angreppen var på alla försöksplatser lägre än dessa bekämpningströsklar.

I genomsnitt över alla försök sågs inga skillnader i angreppsgrad mellan behandlingar. På försöksplatsen i Skegrie, där angreppen var mer omfattande, sågs tydligt att betning inte längre hade effekt. Det fanns en tendens till att den kemiska bekämpning som gjor­des den 19 juli, 3 dagar före bedömningen, minskat angreppen något (figur 7).

Skörd

Skadedjursangreppen var detta år lindriga och höll sig under de bekämpningströsklar som tillämpas. Val av betningsmedel och dos påverkade inte sockerskörden eller kvali­tetsegenskaperna, vare sig i genomsnitt eller på enskilda försöksplatser.

Slutsatser

Trots små angrepp av skadegörare under 2013 visade försöken att betning skyddar plantan mot skadedjursangrepp. På försöksplatsen Svart­hjärup reducerade betning tripsangreppen från 35 procent i obehandlat till 10–15 procent. Likaså på försöksplatsen i Holeby, höll betning tillbaka bladlusangreppen även i mitten av juli.

Gammafly förekom allmänt på alla försöksplaster i senare delen av juli men betning hade här inte längre någon effekt. Behandling med Karate minskade antalet larver per planta signifikant jämfört med enbart betning med Gaucho 60 g a. i.

I dessa försök sågs inga skillnader i effekt mellan olika betningsmedel eller dosnivåer. Betning med Mundus Forte gav en något snabbare uppkomst men i mitten av juni sågs dock inga skillnader i slutlig uppkomst mellan behandlingar.

Inte heller i sockerskörd eller kvalitetsegenskaper var det skillnad mellan olika behand­lingar.

Borgeby den 28 februari 2014

Åsa Olsson                                                              Robert Olsson

Projektledare NBR                                                                   Försökschef NBR – Tekniskt ansvarig