Innehåll

Betning mot skadegörare i sockerbetor 2014

Konklusion

Ett flertal skadegörare kan angripa sockerbetor. Den allra viktigaste är den svarta betbladlusen. Den kan vissa år förekomma rikligt i sockerbetsfälten i Sverige och Danmark. I regel kan de första lössen hittas i slutet av juni men under 2014 kom de första angreppen i början/mitten av juli.
På kort tid och i varm väderlek blir uppförökningen av lössen mycket stor. Lössen sitter gärna nere i bladrosetten där de suger näring från bladen. Bladens utveckling hämmas liksom plantans tillväxt. Den svarta betbladlusen kan ge stora skördesänkningar i sockerbetor. I Sverige används som standardbetning 60 g a.i. Gaucho eller 45 + 6 g a.i. Cruiser + Force.

  • I medeltal över fyra försök 2014 ökade betningarna plantantalet signifikant jämfört med obetat.
  • I båda de svenska försöken 2014 förekom löss över bekämpningströskeln (koloniserande löss på 40 – 50 % av plantorna).
  • Det blev kraftiga skördeökningar för alla de betade leden jämfört med obetat i båda försöken. I försöket i Flackarp ökade sockerskörden med mellan 920 kg/ha till 1,8 ton/ha och på Petersborg med mellan 1,3 till 1,8 ton/ha. Angreppen av bladlöss har haft stor inverkan på resultaten. Plantorna i obetat led var kraftigt angripna vilket ledde till dålig bladutveckling och tillväxt. Antalet löss per planta i obetat kunde variera mellan 0 och upp till 500 på de 25 undersökta plantorna.
  • Årets försök visade att betning med 60 g a.i. Gaucho klarade av att kontrollera årets angrepp av bladlöss. Sprutning med Karate och Pirimor i betade led har inte tillfört någon ytterligare kontroll i form av färre antal angripna plantor eller antal löss per planta som höll sig under 50 – 70 löss/planta både i sprutat och osprutat.
  • Behandling av standardbetningen 60 g a.i. Gaucho med Karate gav heller ingen ökning av sockerskörden jämfört med enbart betning. Behandling med Pirimor visade en tendens till ökning av sockerskörden med 4 %-enheter (600 kg socker) jämfört med enbart betning.

Conclusion

The most important pest on sugar beet in Sweden and Denmark is the black bean aphid. The present threshold for spraying is 40 – 50 % plants with aphids, or 20 aphids per plant. The damage threshold for black bean aphids in Sweden is 50 aphids per plant (Larsson, 1989).
It is very important that spraying to control the aphids is avoided, to protect the environment and beneficial insects like bees. Standard seed treatments are Gaucho (60 g a.i.) in Sweden and Denmark and Cruiser + Force (45 + 6 g a.i.) in Sweden.

  • Plant number was increased significantly in all seed treatments compared to untreated (4 trials 2014 SE + DK).
  • The number of aphids in the Swedish trials increased above the threshold of 40 – 50 % plants with colonizing aphids.
  • Sugar yield increased significantly in the seed treatments compared to unteated. In the trial at Flackarp, sugar yield increased with between 920 kg/ha to 1,8 ton/ha, in the trial at Petersborg from 1,3 to 1,8 ton/ha. The untreated plants in the trial suffered severely from the aphids which had a negative impact on leaf development and growth. The number of aphids per plant in the untreated control varied from 0 to 500 on the 25 investigated plants.
  • The trials in Sweden 2014 showed that the standard seed treatment was able to control the aphids. Additional sprayings with Karate or Pirimor gave no extra control in terms of fewer aphids per plant or number of attacked plants.
  • When the standard seed treatment Gaucho (60 g a.i.) was sprayed with karate there was no additional increase of sugar yield. When the standard seed treatment Gaucho (60 g a.i.) was sprayed with Pirimor there was a tendency to increased sugar yield with 4 % compared to only seed treatment.

Bakgrund och syfte

Ett flertal skadegörare kan angripa sockerbetor bl a trips, betfluga, lilla betbaggen, tusenfotingar och vissa år även gammafly. Den kanske allra allvarligaste skadegöraren är bladlöss.
Sockerbetor angrips både av den svarta betbladlusen, Aphis fabae Scopoli och Persikbladlusen, Myzus persica Sulzer. Det är framförallt den svarta betbladlusen som vi hittar i Sverige och Danmark. I värme och sol trivs de bra och på en vecka kan de föröka sig i stora mängder. Betbladlusen angriper de allra yngsta betbladen där de nästan uteslutande sitter på undersidan och suger näring. Det är lössens toxiska saliv som gör att bladen rullar ihop sig.
Betbladlusen övervintrar som ägg på benved och olvon. Tidigt på våren kläcks äggen och på benved bildas ytterliggare två generationer innan det är dags för utflygning till sommarvärden. Under sommaren produceras sedan flera generationer. För varje generation blir andelen löss som har vingar fler och fler, framförallt i torrt och varmt väder. På betor kan det bildas mellan sex till sju generationer med nio till 14 dagars mellanrum. När kolonierna blivit riktigt stora angrips de lätt av parasitsvampar som gör att de bryts ner. Fram mot hösten blir betplantan en sämre värdväxt för lössen som ger sig av till många ogräs istället bl a svinmålla, lomme, åkertistel och skräppor där de kan bilda ytterliggare fyra till fem generationer. Mot slutet av säsongen bildas hanar. Parning sker och de parade honorna flyger tillbaka till vintervärden där de lägger ägg.
Den bekämpningströskel som används förnärvarande är 20 löss/planta eller kolonisering på ca 40% av plantorna (Larsson, 1989). Skadetröskeln ligger på ca 50 löss per planta (Larsson, 1989).
Genom betning av fröet kan den plantan skyddas mot angrepp av skadegörare under den tidiga utvecklingen. Jämfört med sprutning efter uppkomst är betning skonsamt mot naturliga fiender och omgivande miljö. Detta är särskilt viktigt idag då det saknas selektiva insektsmedel godkända i sockerbetor i Sverige.
I Sverige används som standardbetning 60 g a.i. Gaucho eller 45 + 6 g a.i. Cruiser + Force. I Danmark används 60 g a.i. Gaucho.
I denna försöksserie var avsikten att studera effekten av nya betningsmedel mot insekter i sockerbetor, både insekter som kommer tidigt i betans utveckling och insekter som kan göra skada senare. Alla testade ämnen tillhör gruppen neonikotinoider (Elbert et al., 2008; Maienfisch et al., 2001). Dessa transporteras i plantans xylem, från roten till bladen (Sur och Stork, 2003). I takt med att plantan växer kommer bladen att innehålla olika hög koncentration av det aktiva ämnet och därmed minskar successivt skyddet. I 8-bladsstadiet har det visats att koncentrationen av imidakloprid är ca sex gånger högre jämfört med i de yngsta bladen (Westwood et al., 1998). I 16-bladsstadiet var koncentrationen lika låg i hela plantan.
I dessa försök utvärderades effekten med hjälp av att studera uppkomst, skade-djursangrepp från plantans tidiga utveckling till senare utvecklingsstadier och socker-skörd.

Material och metoder

Försöksplatser och behandlingar
Försöksserien är årligen återkommande och består av 2 försök i Sverige och 2 i Danmark. De svenska försöken var belägna i västra Skåne, i Flackarp utanför Lund och på Petersborg utanför Malmö. De danska försöken var belägna på Lolland, på Sofiehöj utanför Holeby och på Knuthenborg. Försöksplanen framgår av tabell 1. Betsorten var SY Muse och alla led var betade med fungicider (14 g a.i. hymexazol och 6 g a.i. tiram).
Försöken lades ut som randomiserade blockförsök med fyra upprepningar. Parcellerna var 9 meter långa och 6 rader breda varav 2 de två mellersta raderna skördades.
Tabell 1. Försöksplan 2014

Avläsningar och bedömningar

Plantantalet räknades vid 50 procents uppkomst och vid full uppkomst. Vid full upp-komst bedömdes också betans sundhet enligt skalan 0–100 i de svenska försöken, där 100 motsvarar 100 procent friska betplantor, och enligt en tiogradig skala i de danska. Tidigt på våren bedömdes eventuella angrepp av trips genom att bedöma antalet plantor av 25 med typiska symptom på hjärtbladen. Försöksplatserna inspekterades därefter regelbundet, minst en gång per vecka, för att upptäcka andra skadeinsekter. Förekomst av bladlöss graderades genom att räkna antalet angripna plantor samt antalet löss per planta. Räkningarna gjordes varje vecka.
Statistisk analys
Resultaten analyserades statistiskt med en variansanalys, Proc GLM i SAS v 9.2 (SAS institute Inc.). Parvisa jämförelser gjordes enligt metoden Fisher’s LSD. Tolkningen av LSD, d.v.s. den minsta avvikelsen som måste finnas för att skillnaden skall vara statistiskt säker, ska dock göras med försiktighet då det gäller skadedjursangrepp eftersom dessa ofta inte följer en normalfördelning.
Resultat och diskussion
Plantantal
I medeltal över fyra försök 2014 ökade betningarna plantantalet signifikant jämfört med obetat.
Figur x. Plantantal, medeltal 4 försök 2014, 2 svenska och 2 danska försök.

Angrepp av skadegörare

Trips, Thrips spp.
Trips förekom på en av de två svenska försöksplatserna men angreppen var mycket svaga och det fanns inga signifikanta skillnader mellan leden.
Atomaria linearis
I de danska försöken förekom angrepp av Atomaria linearis. Samtliga betningar hade signifikant färre andel angripna plantor jämfört med obetat.
Figur x. Procent angripna plantor, medeltal 4 försök 2014, 2 danska försök 2014.

Tusenfotingar
I ett av de danska försöken förekom också tusenfotingar. Antalet angripna plantor i obetat låg på 12%. Samtliga betningar hade färre än 3% angripna plantor vilket var signifikant skilt från obetat.
Betbladlus, Aphis fabae
Det var endast i de två svenska försöken som det förekom bladlöss 2014. De första lössen observerades i mitten på juli. Då fanns det löss på mer än 90% av plantorna i obehandlat på Petersborg och mer än 50% av plantorna i Flackarp. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan leden på de två försöksplatserna vid den första räkningen. Samtliga betningar hade alltså effekt och kontrollerade bladlössen ända fram till mitten av juli.
Vid den andra räkningen som gjordes sista veckan i juli, fanns det signifikanta skillnader mellan leden i Flackarpsförsöket. Antalet löss per planta var under 10 dvs inga koloniserande löss.
Figur x. Andel angripna plantor av bladlöss i slutet av juli 2014 i försöket i Flackarp. Antalet koloniserande löss var mindre än tio i alla led.

Figur x. Andel angripna plantor av bladlöss i slutet av juli 2014, 2 försök SE.
Kontroll av bladlöss med insekticider
Under 2014 fanns det i mitten av juli löss på 92% av plantorna i obetat led och ca 40 löss per planta på Petersborg. Försöket sprutades då angreppen var över bekämpningströskeln. I försöket i Flackarp fanns det löss på 58% av plantorna i mitten av juli i obetat led och ca 4 löss per planta. Även detta försök sprutades.
Försöket på Petersborg sprutades den 18 juli och försöket i Flackarp den 25 juli. Antalet löss räknades igen 7 respektive 5 dagar efter behandling. Dosen var för Karate 0,4 l/ha och Pirimor 0,3 kg/ha, vattenmängd 200 l/ha.
Sprutning av löss i de obetade leden på Petersborg visade att Karate inte minskade andelen angripna plantor jämfört med osprutat. Sprutning med Pirimor minskade andelen angripna plantor från 33 i osprutat till 18 i sprutat led.
Figur x. Andel angripna plantor av bladlöss 25 juli 2014, Petersborg.
Sprutning av löss i de obehandlade leden på Flackarp visade att både Karate och Pirimor minskade andelen angripna plantor jämfört med osprutat, från 34 i osprutat till 12 respektive 13 för Karate och Pirimor.
Figur x. Andel angripna plantor av bladlöss 30 juli 2014, Flackarp.
Årets försök visade alltså att betning med 60 g a.i. Gaucho klarade av att kontrollera årets angrepp av bladlöss. Sprutning med Karate och Pirimor i betade led har inte tillfört någon ytterligare kontroll i form av färre antal angripna plantor eller antalet löss per planta. Försöket på Petersborg sprutades något sent, vid fler än 90% angripna plantor.
Figur x. Andel angripna plantor av bladlöss i slutet juli 2 försök 2014, 2 till 5 dagar efter behandling.
Effekt på skörd av betning
I båda de svenska försöken blev det kraftiga skördeökningar för alla de betade leden jämfört med obetat. I försöket i Flackarp ökade sockerskörden med mellan 920 kg/ha till 1,8 ton/ha och på Petersborg med mellan 1,3 till 1,8 ton/ha. Angreppen av bladlöss har haft stor inverkan på resultaten. Plantorna i obetat led var kraftigt angripna vilket ledde till dålig bladutveckling och därmed tillväxt (bild 1). Det fanns mellan 0 och 500 löss på de obetade plantorna.

Bild 1. Kraftigt bladlusangripen planta i obetat led på Petersborg den 17 juli 2014.
Figur x. Sockerskörd (ton/ha) på försöksplatsen Petersborg 2014.
Figur x. Sockerskörd (ton/ha) på försöksplatsen Flackarp 2014.
Medelvärdet av de två försöken visade att sockerskörden ökade signifikant med 1,10 ton/ha, från 13,62 ton i obetat till 14,73 ton/ha för standardbetningarna med Gaucho (60 g a.i) och till 14,75 för Cruiser + Force (45+6 g a.i. ) (LSD 5% = 1,02, Prob. = 0,0187).
Figur x. Sockerskörd (ton/ha) i två svenska försök 2014.
Effekt på skörd av betning i kombination med sprutning
Under 2013 förekom angrepp av bladlöss i endast ett av fyra försök. Angreppen nådde aldrig upp till bekämpningströskeln (20 löss per planta eller koloniserande löss på 40 – 50 procent av plantorna). Angreppen i obetat låg på 6% av plantorna med koloniserande löss och under 2% i de betade leden i mitten på juli. Angreppen gav inget utslag i skörd.
I båda de svenska försöken 2014 förekom löss över bekämpningströskeln. Effekten på sockerskörd av standarbetningen med (Gaucho 60 g a.i.), med och utan sprutning visas i figur x. Behandling med Karate gav ingen ökning av sockerskörden. Behandling med Pirimor visade en tendens till ökning av sockerskörden med 4 %-enheter (600 kg socker) jämfört med enbart betning (Prob. = 0,0869).
Figur x. Medelvärde för sockerskörd i 2 försök 2014. Standard-betning i kombination med sprutning med Karate och Pirimor.
Sprutning av obetade led visade att både Karate och Pirimor hade effekt på bladlusangreppen och ökade sockerskördarna med 8 resp. 11 %-enheter för Pirimor och Karate.
Figur x. Medelvärde för sockerskörd i 2 försök 2014. Obetat i kombination med sprutning med Karate och Pirimor.
Antalet löss per planta var aldrig över 50 på Petersborg eller Flackarp 2014 i standradbetningen Gaucho 60 g a.i. Skadetröskeln på 50 löss per planta uppnåddes alltså inte (figur x).
Figur x. Antalet löss per planta i försöket på Petersborg 2014 i de tre leden med standarbetningen Gaucho 60 g a.i.: osprutat och sprutat med Karate och Pirimor.

Sammanfattning med slutsatser

Under 2012 kunde man hitta den svarta betbladlusen, både vingade och ovingade löss samt nya nymfer, i sockerbetor sådda 23 mars redan den 8 juni vilket är ca 2 – 3 veckor tidigare än vanligt. Betorna hade då mellan 12 till 14 blad. Sockerbetorna såddes generellt mycket tidigt 2012. Redan den 30 mars beräknades hälften av arealen vara sådd. Även i Danmark 2012 kunde betbladlusen hittas flera veckor tidigare än normalt. Resultaten visade att de olika betningarna skyddade plantorna upp till 14 veckor efter sådd, dvs under perioden slutet av mars till början av juli, ca 14 veckor. En bidragande orsak till att betningen lyckades skydda plantorna under så lång tid detta år kan vara den kalla väderleken efter sådd. Det tog lång tid för plantorna att gro och den tidiga tillväxten blev ganska långsam. Skörden i de två försöken där lusangrepp förekom visade på en ökning med som mest 6 %-enheter, dock inte signifikant, för Cruiser i dosen 45 g a.i.
Under 2014 såddes försöken också tidigt, redan den 3 (Petersborg) och 4 april (Flackarp). Betningsmedlen gav under 2014 ett bra skydd mot insektsangrepp ända fram till i mitten på juli, dvs ca 14 veckor.
Sprutning av löss med neonikotinoider har provats i försök också 2012. Ett försök i Danmark såddes den 19 mars och sprutades den 21 juni. Fröet var betat med standardbetningen 60 g a.i. Gaucho. Då fanns det 33 löss per planta i det osprutade ledet. En vecka senare hade antalet löss stigit till över 200 i det osprutade ledet. De sprutade leden hade då 61, 81 och 93 löss per planta, respektive för Biscaya, Pirimor och Karate. Sprutning gav alltså signifikant antal färre löss jämfört med enbart betning. Försöket skördades den 18 september. Skörden i osprutade ledet blev 15,92 ton/ha. För Biscaya, Pirimor och Karate blev sockerskörden 17,01; 16,91 och 16,93 ton/ha vilket är 6-7 %-enheter högre än i osprutat (motsvarar ca 1 ton i merskörd per ha).
Figur x. Sprutning av bladlöss 2012, 1 försök i Danmark.
Vid en jämförelse mellan utfallen av sprutning 2012 och 2014 så var lusangreppen kraftigare 2012 och kom också tidigare, nästan fyra veckor tidigare jämfört med 2014. Om lusangreppen håller sig på en nivå under ca 50 löss per planta och angreppen kommer i juli bör betningen kunna klara att skydda plantorna utan påverkan på skörd.
Om däremot angreppen blir tidiga (i början av juni) och antalet ökar upp mot 200 löss per planta kan det vara motiverat med att spruta mot lössen även om det är betat med Gaucho (60 g a.i.) för att undvika stora skördesänkningar.
• I medeltal över fyra försök 2014 ökade betningarna plantantalet signifikant jämfört med obetat.
• I båda de svenska försöken 2014 förekom löss över bekämpningströskeln (koloniserande löss på 40 – 50 % av plantorna).
• Det blev kraftiga skördeökningar för alla de betade leden jämfört med obetat i båda försöken. I försöket i Flackarp ökade sockerskörden med mellan 920 kg/ha till 1,8 ton/ha och på Petersborg med mellan 1,3 till 1,8 ton/ha. Angreppen av bladlöss har haft stor inverkan på resultaten. Plantorna i obetat led var kraftigt angripna vilket ledde till dålig bladutveckling och tillväxt. Antalet löss per planta i obetat kunde variera mellan 0 och upp till 500 på de 25 undersökta plantorna.
• Årets försök visade att betning med Gaucho (60 g a.i.) klarade av att kontrollera årets angrepp av bladlöss. Sprutning med Karate och Pirimor i betade led har inte tillfört någon ytterligare kontroll i form av färre antal angripna plantor eller antal löss per planta som höll sig under 50 – 70 löss/planta både i sprutat och osprutat.
• Behandling av standardbetningen Gaucho (60 g a.i.) med Karate gav heller ingen ökning av sockerskörden jämfört med enbart betning. Behandling med Pirimor visade en tendens till ökning av sockerskörden med 4 %-enheter (600 kg socker) jämfört med enbart betning.
Referenser
Bonmatin, J. M., Marchand, P.A., Charvet, R., Moineau, I., Bengsch, E.R., Colin, M.E. 2005. Quantification of imidacloprid uptake in maize crops. J. of Agricultural and Food Chemistry 53:5336–5341.
Elbert, A., Haas, M., Springer, B., Thielert, W., Nauen, R. 2008. Applied aspects of neonicotinoid uses in crop production. Pest Manag Sci 64:1099–1105.
Larsson, H. 1989. Bekämpningströsklar för bladlöss i sockerbetor. Försöksverksamhet i sockerbetor 1989. Sockernäringens samarbetskommitte. p. 17:1–20.
Laurent, F., Rathahao, E. 2003. Distribution of [14C] imidacloprid in sunflowers (Helianthus annus L.) following seed treatment. J. Agric. Food. Chem. 51:8005-8010.
Maienfisch, P., Angst, M., Brandl, F., Fischer, W., Hofer, D., Kayser, H., Kobel, W., Rindlisbacher, A., Senn, R., Steinemann, A., Widmer, H. 2001. Chemistry and biology of thiametoxam: a second generation neonicotinoid. Pest Manag Sci. 57:906–913.
Nauen, R., Reckmann, U., Armborst, H., Stupp, H.-P., Elbert, A. 1999. White-fly active metabolites of imidacloprid: biological efficacy and translocation in cotton plants. Pestic. Sci. 55:265–271.
Olsen, E. R., Dively, G. P., Nelson, J. O. 2004. Bioassay determination of the distribution of imidacloprid in potato plants: Implications to resistance development. J. Econ. Entomol. 97:614–620.
Sur, R., Stork, A. 2003. Uptake, translocation and metabolism of imidacloprid in plants. Bulletin of insectology 56:35–40.
Westwood, F., Bean, A. M., Dewar, A., Bromilow, R. H., Chamberlain, K. 1998. Movement and persistence of [14C] imidacloprid in sugar beet plants following application to pelleted sugar beet seed. Pestic. Sci. 52:97–103.

Borgeby januari 2015

Åsa Olsson