Publikationer

I år har vi startat ett projekt på Ädelholm för att undersöka hur långt den generella strategin med ett prov per hektar räcker i fråga om precision. En extra noggrann jordprovtagning av 2022 och 2023 års betfält kommer följas upp med olika analysmetoder genom växtföljden.

Placerad, dvs radmyllad fosfor kan ge mer än 50 procent skördeökning i sockerbetor. Det visar färska siffor från NBR där olika spridningstekniker och givor jämförts under tre år. Störst utslag har uppnåtts under torrår på jordar med P-AL-tal under 6.

Det är tveklöst så att 2023 års kampanj kommer att ha en särskild plats i mannaminnet. Men om minnet nu ändå skulle svikta, så sammanfattas här säsongens extrema väderförhållanden i tre diagram.

En ny art av Aphanomyces har nyligen beskrivits. Det fullständiga namnet är Aphanomyces macrosporus och den kan infektera både korn och sockerbetor. Vi ska gå lite på djupet för att se vad den kan ha för inverkan på vår odling och växtföljd.

Hur lång tid tar det innan frusna betor inte är leveransdugliga längre och hur mycket frost tål egentligen en beta som står i marken? Vilket är det effektivaste sättet att skydda sin stuka mot frost? Detta och många fler aspekter kring frosthantering diskuteras närmare i denna artikel.

I stort är där ingen förändring i möjligheterna att bekämpa ogräs i sockerbetorna 2024 jämfört med 2023. Det kan klart tolkas som både bra och dåligt.

Med lite olika upplägg har NBR nu under tre år tittat på om det finns anledning att variera frö/plantantal beroende av jordart. Det korta svaret på den frågan är nej.

NBR har de senaste åren fokuserat en stor del av växtnäringsförsöken på att identifiera brister, och kvantifiera effekter av enskilda näringsämnen. Stort fokus har även lagts på att utveckla radmyllningskonceptet där det nu mer eller mindre är gängse praxis att placera halva givan och bredsprida resten. Detta i kombination med att de rysktillverkade gödningsmedlen försvunnit gör att många nu testar lite nya gödslingskoncept i sin betodling.

Trots ett tufft årsslut är det ändå optimism i branschen generellt och många intressanta arbetsområden på gång! Jag blickar framåt och ser ett spännande år 2024 framför mig och NBR. Vi gör lite av en satsning på sammanställning och förmedling av resultat samt växtsjukdomar. Det är hög tid att all tidigare forskning kommer till användning och gynnar sockerskördarna i vårt område.

Förra artikeln kring Ädelholmsprojektet (Betodlaren nr 4, 2022) handlade mycket om jämförelsen mellan olika jordanalysmetoder med särskilt fokus på fosfor och pH. Vi följer nu samma spår, men med något andra ingångsvinklar. I precisionsodlingens andemening ligger att vi ska göra åtgärder i fält med ökad precision. Frågan är bara hur långt vi kan nå med de metoder vi har till förfogande. Markkarteringen och de analyser vi gör då är på många sätt basen. Ska där göras en styrfil för exempelvis kalium, fosfor eller kalk, så är det markkarteringen som utgör underlaget.

“Alla modeller är felaktiga, men några är ändå användbara” (George Box, 1976). En modell som gör det möjligt att följa förhållandena i betstukan under lagringsperioden är definitivt användbar. Frågan är om det är möjligt att bygga en sådan modell, som åtminstone delvis kan fånga verkligheten?

Listan över sorter som lämpar sig extra väl för tidig sådd är relativt oförändrad efter sammanvägning av årets försöksresultat. Toppar gör Gabriela KWS, Selma KWS, Caprianna KWS, men som nykomling i toppsegmentet finner vi även Skelby. Nedan kan du läsa mer om hur sorterna testas och klassificeras från stocklöpningssynpunkt.

Nu är det bestämt vilka sorter som kommer ut på marknaden 2023. Redan i fjor implementerade vi det nya systemet där sorter som testats i minst två år i Sverige får säljas till nästa år. Detta efter Sortkommitténs beslut att göra en gemensam sortprövning för Sverige och Danmark. Avsikten är att ta fram de bästa sorterna för vårt område och att göra marknaden mer attraktiv med en större potentiell marknad för fröföretagen. Den gemensamma testplattformen innebär ett större försöksunderlag som ger ett stabilare beslutsunderlag mellan år för Sortkommittén.

Med stor glädje hälsar vi Louise Holmquist välkommen till NBR. Hon började sin anställning första december 2023 och kommer att utgå från Borgeby, men även vara verksam att utveckla betodlingen i både Danmark och Sverige.

Den första september tar Joakim Herrström över som VD på NBR. Han kommer med över 25 års erfarenhet av sockerbetor och ser fram emot att fortsätta utveckla odlingen tillsammans med sina kompetenta kollegor i samarbete med industri, odlare och övriga intressenter.

Den första augusti hälsade vi Andrius Hansen Kemezys välkommen som junior-projektledare vid NBR. Han har många års erfarenhet av försöksarbete och kommer närmast från forskningscentret AU Flakkebjerg på Själland.

Det uppskattas att ungefär 40 procent av sockerförlusterna under lagring beror på respiration i stukor där rötskador är tydliga. Under kortare lagringsperioder eller där lagringsförhållandena är bra kan så mycket som 80 procent av sockret förbrukas genom respiration. Data kring hur sorters respiration skiljer sig skulle kunna ge dig som odlare möjlighet till bättre lagringsbeslut.

Kalk påverkar våra jordar på flera sätt och betydelsen av kalkning kan inte nog poängteras. Optimalt pH lägger grunden för ett gott näringsupptag och därmed även optimal tillväxt redan från start. Uppförökning och angrepp av rotbrandssvampar motverkas och markstrukturen förbättras.

Jag kom till NBR för fem år sedan för att forska på lagring av sockerbetor i Sverige. Modigt att välja någon till uppgiften som kom från ett land där varken sockerbetsodling eller vintrar existerar. Idag vill jag bara säga, Thank you!

Foråret 2022 vil blive husket af mange roedyrkere som et af de mere besværlige hvad angår etablering af roerne. Usædvanligt mange marker har haft problemer med dårlig fremspiring. Ca. ti procent af arealet er blevet sået om – og et stort antal marker står tilbage med mange manglende planter.