indhold

Betning mot insekter

Åsa Olsson
460 461-2014

Konklusion

  • I medeltal över fyra försök 2014 (i Flackarp utanför Lund, på Petersborg utanför Malmö, på Sofiehøj vid Holeby och på Knutenborg vid Maribo) ökade betningarna plantantalet signifi­kant jämfört med obetat.
  • I båda de skånska försöken 2014 förekom svarta betbladlöss (Aphis fabae) över bekämp-nings­tröskeln (koloniserande löss på 40–50 % av plantorna). Inga gröna löss (Myzus persica) förekom i något av försöken 2014.
  • Det blev kraftiga skördeökningar för alla de betade leden jämfört med obetat i båda för­söken. I försöket i Flackarp ökade sockerskörden med mellan 920 kg/ha och 1,8 ton/ha
    (5–13 %) och på Petersborg med mellan 1,3 och 1,8 ton/ha (10–14%). Angreppen av svarta bladlöss har haft stor inverkan på resultaten. Plantorna i obetat led var kraftigt angripna vilket ledde till dålig bladutveckling och tillväxt. Antalet svarta bladlöss per planta i obetat kunde variera mellan 0 och upp till 500 på de 25 undersökta plantorna.
  • Årets försök visade att betning med Gaucho (60 g a.i.) klarade av att kontrollera årets angrepp av svarta bladlöss. Sprutning med Karate och Pirimor i betade led har inte tillfört någon ytterligare kontroll i form av färre antal angripna plantor eller antal löss per planta som höll sig under 50–70 löss/planta både i sprutat och osprutat.
  • Behandling av standardbetningen Gaucho (60 g a.i.) med Karate gav heller ingen ökning av sockerskörden jämfört med enbart betning. Behandling med Pirimor visade en tendens till ökning av sockerskörden med 4 %-enheter (590 kg socker) jämfört med enbart betning.

Vid en jämförelse mellan utfallen av sprutning 2012 och 2014 var lusangreppen kraftigare 2012 och kom också tidigare (i början av juni), ca fyra veckor tidigare jämfört med 2014 (mitten av juli). Om lusangreppen håller sig på max ca 30 löss per planta och ca 11 % plantor med kolonibildning i genomsnitt i Gaucho-betade led och angreppen kommer i juli bör betningen i sig kunna klara att skydda plantorna utan påverkan på skörd.

Om däremot angreppen blir tidiga (i början av juni) och antalet ökar upp mot 200 löss per planta i genomsnitt och upp mot 90 % planter med kolonibildning, kan det vara motiverat att spruta mot lössen även om det är betat med Gaucho (60 g a.i.) för att undvika stora skördesänkningar. Mot bakgrund av de senaste årens försök ger alltså bekämpningströsklarna fortfarande god vägledning i kontrollen mot bladlöss.

Conclusion

Seed treatment increases plant number significantly (average four trials 2014).

Black bean aphids (Aphis fabae) above the threshold 50% plants with colonizing aphids occurred in both of the two trials in Skåne 2014. Green aphids, Myzus persica, could not be found in any of the four trials 2014.

Sugar yield increased from 920 kg/ha to 1.8 ton/ha (5 to 13%) in the trial at Flackarp and from 1.3 to 1.8 ton/ha (10 to 14%) at Petersborg. The untreated plants were severely affected by the aphids. Leaf development and growth was reduced.

In 2014, seed treatment with Gaucho 60 g a.i. was enough to control the black ahpids. No additional control or increase in sugar yield was obtained by spraying with Karate. Spraying with Pirimor showed a tendency to increase sugar yield compared to seed treatment alone.

In comparison between 2012 and 2014, occurrence of aphids was much earlier and reached higher numbers in 2012 compared to 2014. The first aphids were found in the beginning of June in 2012. In 2014, the aphids occurred around four weeks later, in the middle of July. In the trials in Skåne 2014, average number of aphids was around 30/plant in Gaucho 60 g a.i. with 11% of the plants with colonizing aphids.

In case of very early and severe infestation of aphids, like in 2012, where the numbers reached 200 aphids per plant and with 90% of the plants with colonizing aphids additional control of aphids are needed to avoid yield losses. Current results support the validity of the thresholds used for control of the black bean aphid.

Syfte

I denna försöksserie var avsikten att studera effekten av nya betningsmedel mot insekter i sockerbetor, både insekter som kommer tidigt i betans utveckling och insekter som kan göra skada senare. I försöken utvärderades effekten på insekter genom att studera uppkomst, skade­djursangrepp från plantans tidiga utveckling till senare utvecklingsstadier och sockerskörd.

Ett flertal skadegörare kan angripa sockerbetor, bl.a. trips, betfluga, lilla betbaggen, tusenfotingar och vissa år även gammafly. Den troligen allvarligaste skadegöraren är bladlöss. Genom betning av fröet kan plantan skyddas mot angrepp av skadegörare under den tidiga utvecklingen. Jämfört med sprutning efter uppkomst är betning skonsamt mot naturliga fiender och omgivande miljö. I Sverige används som standardbetning 60 g a.i. Gaucho eller 45 + 6 g a.i. Cruiser + Force. I Danmark används 60 g a.i. Gaucho.

För sprutning mot bladlöss används i Danmark Pirimor med den verksamma beståndsdelen pirimikarb. I Sverige är Pirimor inte längre godkänt och det saknas för närvarande selektiva insektsmedel i sockerbetor.

 

Metoder

Försöksplatser och behandlingar

Försöksserien är årligen återkommande och består av totalt fyra försök belägna i Flackarp utanför Lund, på Petersborg utanför Malmö, på Sofiehøj vid Holeby och på Knutenborg vid Maribo. Försöksplanen framgår av tabell 1. Betsorten var SY Muse och alla led var betade med fungicider (14 g a.i. hymexazol och 6 g a.i. thiram).

Försöken lades ut som randomiserade blockförsök med fyra upprepningar. Parcellerna var 9 meter långa och 6 rader breda. De två mellersta raderna skördades.

Försöken på Sofiehøj vid Holeby och på Knutenborg vid Maribo är sådda 3 och 13 april och är skördade 12 november och 14 oktober.

Försöken på Petersborg utanför Malmö och i Flackarp utanför Lund är sådda 3 respektive 4 april och skördade 7 november och 27 oktober.

Plantantalet räknades vid 50 procents uppkomst och vid full uppkomst. Vid full uppkomst bedömdes också betans sundhet enligt skalan 0–100 i de svenska försöken, där 100 motsvarar 100 procent friska betplantor. Tidigt på våren bedömdes eventuella angrepp av trips genom att bedöma antalet plantor av 25 med typiska symptom på hjärtbladen. Försöksplatserna inspekterades därefter regelbundet, minst en gång per vecka, för att upptäcka andra skadeinsekter. Förekomst av bladlöss graderades genom att räkna antalet angripna plantor samt antalet löss per planta. Räkningarna gjordes varje vecka.

Resultat och diskussion

Plantantal och effekt på skadegörare

I medeltal över fyra försök 2014 ökade betningarna plantantalet signifikant jämfört med obetat.

I försöken på Sofiehøj och på Knutenborg förekom angrepp av Atomaria linearis. Samtliga betningar hade signifikant färre andel angripna plantor jämfört med obetat.

I försöket på Sofiehöj förekom också angrepp av jordburna skadedjur, framförallt tusenfotingar. Antalet angripna plantor i obetat låg på 12 %. Samtliga betningar hade färre än 3 % angripna plantor vilket var signifikant skilt från obetat.

Det var endast i de två skånska försöken som det förekom svarta bladlöss (A. fabae) 2014. De första lössen observerades i mitten på juli. Då fanns det löss på mer än 90 % av plantorna i obehandlat på Petersborg och mer än 50 % av plantorna i Flackarp. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan leden på de två försöksplatserna vid den första räkningen. Samtliga betningar hade alltså effekt och kontrollerade bladlössen ända fram till mitten av juli.

Vid den andra räkningen som gjordes sista veckan i juli, fanns det signifikanta skillnader mellan leden i Flackarpsförsöket. Antalet löss per planta var under 10, dvs. inga koloniserande löss.

Skörd

I de skånska försöken blev det kraftiga skördeökningar för alla de betade leden jämfört med obetat. I försöket i Flackarp ökade sockerskörden med mellan 920 kg/ha och 1,8 ton/ha (5–13 % merskörd) och på Petersborg med mellan 1,3 och 1,8 ton/ha (10–14 % merskörd). Angreppen av de svarta bladlössen har haft stor inverkan på resultaten. Plantorna i obetat led var kraftigt angripna vilket ledde till dålig bladutveckling och därmed sämre tillväxt (bild 1). Det fanns mellan 0 och 500 svarta bladlöss på de obetade plantorna.

Effekt på skörd av betning i kombination med sprutning

Under 2013 förekom angrepp av svarta bladlöss (A. fabae) i endast ett av fyra försök i försöks­serien. Angreppen nådde aldrig upp till bekämpningströskeln (koloniserande svarta bladlöss på
40–50 procent av plantorna). Angreppen i obetat låg på 6 % av plantorna med koloniserande bladlöss och under 2 % i de betade leden i mitten på juli. Angreppen gav inget utslag i skörd 2013.

I försöken i Flackarp och på Petersborg 2014 förekom löss över bekämpningströskeln. Effekten på sockerskörd av standarbetningen med (Gaucho 60 g a.i.), med och utan sprutning visas i tabell 4. Behandling med Karate gav ingen ökning av sockerskörden (led 8) jämfört med enbart betning med Gaucho 60 g a.i. (Prob. = 0,0869).

Behandling med Pirimor (led 10) visade en tendens till ökning av sockerskörden med 4 %-enheter (590 kg socker) jämfört med enbart betning med Gaucho 60 g a.i. (Prob. = 0,0869).