Ventilering av rotfrukter lagrade i stukor på fält

Konklusion

Projektet startade 2017 på initiativ av Nordic Beet Research (NBR) som tillsammans med Nordic sugar, Lyckeby Starch, Farm Mac, Sense Farm, Frabil El AB och Hushållningssällskapet Skåne sökte och fick beviljat medel från Europeiska fonden för landsbygdsutveckling (EIP). Projektet syftade till att skapa ett innovativt lagringskoncept för att möjliggöra långtidslagring med minimala förluster av rotfrukter i fält. Detta skulle ske genom utveckling av ett ventilationsrör som kunde föras in och dras ut från en befintlig stuka samt utveckla en mjukvara som automatiskt slår av och på en fläktenhet för att kyla stukan.

Detta för att ge industrier så som ex. socker och stärkelse möjlighet till bättre fabriksutnyttjande genom längre kampanjer, och samtidigt ge lantbrukaren en säkrare lagring och ett högre netto på sin odling. Flera av våra processande industrier inom lantbruksnäringen i Sverige står idag med dyra och kapitalkrävande fabriker som inte utnyttjas under stora delar av året. vilket ger höga fasta kostnader. Typiskt så står Sveriges socker- och stärkelsefabriker stilla 8 månader om året. År 2012 avreglerades stärkelsemarknaden i Europa och 2017 avregleras sockret. Detta medför en ökad konkurrens inom EU och mycket kommer då att handla om att producera så billigt som möjligt för att överleva. Ett effektivt sätt att öka konkurrenskraften skulle vara att utnyttja vårt kalla klimat för att minska lagringsförlusterna och förlänga kampanjerna.

Projektet har löpt på väl enligt den ursprungliga planen, speciellt med tanke på utvecklingen av rör, mjukvara och temperaturspjut. Resultaten som uppnåtts gällande temperatur i stukorna ligger också väl i linje med vad som förväntades innan projektet startade.
Gällande sockerbetorna har tyvärr har inte lagringsförlusterna minskat i den omfattning som förväntats och som beskrivits i tidigare litteratur (Jaggard, Clark et al. 1997, Haagenson, Klotz et al. 2008) där man menar att lagringsförlusterna är direkt kopplade till antalet daggrader. Under lagringssäsongen 2021 halverades i stort sett antalet daggrader med hjälp av fläktutrustningen på Borgeby och Alfahill (Tabell 1). Trots detta gav ventileringen marginell skillnad på Alfahill och endast 22 % lägre förluster på Borgeby. Det tycks alltså vara så att ventileringen medför någon slags negativ effekt på lagringen som inte kan förklaras med temperatur. Det hade varit rimligt att anta att viktsförlusterna skulle vara högre i de ventilerade stukorna men så var inte fallet, utan snarare tvärt om (data ej visat). Vid ett Betpris på 330 kr per ton motsvarar minskningen i lagringsförluster som kan uppnås med fläkten i storleksordningen 7 kr per ton vilket inte betalar för merarbetet och kostnaderna som utrustningen medför.
Det kan också tilläggas att lagringsförlusterna var mer än dubbelt så stora på Borgeby jämfört med Alfahill. Det betyder att yttre faktorer så som jordart och sortval har betydligt större betydelse än lagringstemperaturen.

Gällande stärkelsepotatisen så gav åtminstone ett av åren tydliga positiva effekter av ventileringen. Här gav ventileringen närapå dubbelt så stor minskning i lagringsförluster som minskning i antalet daggrader. Men med tanke på att rören behöver placeras tätare i potatis och det faktum att en potatisstuka innehåller färre ton per meter täcker knappt mervärdet som ventileringen ger kostnaden för systemet. Så att så länge kampanjlängderna inte är längre och det går att lagra stukorna med halm och plast kommer det alternativet alltid vara enklare och billigare. Skulle priset stiga eller kampanjerna bli längre är det inte helt osannolikt att ventileringssystemet som utvecklats i detta projekt kan bli lönsamt. Baserat på ovanstående resultat har kommersialiseringen av systemet har därför inte genomförts enligt den plan som projektet hade från början.