Publikationer

Här kan du hitta rapporter och annat utgivet material. Rapporter från 2009 och framåt finns tillgängliga i läsvänligt format här på vår webb. Du kan också ladda ner dem som PDF:er. Rapporter från 2008 och tidigare finns tillgängliga som PDF:er. Rapporterna är skriva på danska eller svenska men inkluderar en sammanfattning på engelska. Du hittar också NBR-material som publicerats i tidningarna Betodlaren och SukkerroeNyt.

Filtrera din sökning

Typ av publikation
Försöksår
Språk
Ämne

Under hösten 2008 gjorde jag mitt examensarbete för NBR inom det SLF-finansierade projektet ”Integrerad kontroll av bladsvampar i sockerbetor – odlingstekniska åtgärder i kombination med prognosbaserad bekämpning”. Betodlaren nr. 2, 2009

11,3 ton socker per hektar den 15 september – inte illa! Lägg till tillräckligt med grön blast tills tillväxten upphör och du har 40 % mer och är på andra sidan 15 ton per hektar. 1,3 ton kommer från behandlingen mot bladsvampar. Allt enligt NBR-försök under tre år i Sverige och Danmark. Betodlaren nr. 2, 2009

Vartannat år håller ASSBT (American Society for Sugar Beet Technologists) möte och i år var det förlagt till Orlando i Florida. Totalt deltog 345 personer från 14 olika länder som under tre dagar diskuterade allt om odling av sockerbetor. Några av de ämnen som diskuterades var kalkning, lagring av betor, sjukdomar och skadedjur samt jordbearbetning genom s k strip tillage. Betodlaren nr. 2, 2009

Hur behandlar vi våra betor under upptagning och transport och vad betyder det för sockerförlusterna? För att få svaret på denna fråga startade NBR en serie lagringsförsök där syftet var att studera upptagningskvalitetens betydelse för sockerförlusterna. Undersökningen har pågått i tre år, 2006–2008, och vi har undersökt inte mindre än 13 000 betor! Betodlaren nr. 2, 2009

Den som har gjort en resa har alltid något att berätta. I detta nummer berättar jag om vad jag tog med mig hem från ESST:s (European Society for Sugar Technology) i Rotterdam här i maj. Betodlaren nr. 2, 2009

Growing beet better (”odla betor bättre”), var temat den 18 februari på konferensanläggningen i Peterborough när BBRO, British Beet Research Organisation, anordnade Beet’09. Heldagen, anordnad för andra året, gick helt i sockerbetans tecken och samlade runt tusen engelska betodlare tillsammans med representanter från hela Englands sockerindustri under ett och samma tak. Kan det vara något för Sverige att ta efter? På NBR tror vi det. Betodlaren nr. 1, 2009

Lyckad leverans av betor i januari kräver att man behärskar både skörd och lagring. Årets upplaga av projekt ”Optimerad upptagningstidpunkt vid sen leverans” gav en hårdhänt påminnelse om detta. Med januari ett par månader bakom oss kan vi konstatera att skörden fungerade men lagringen havererade. Vi har bra förklaringar men de duger inte som ursäkt. Upp till en tredjedel av sockret i fält kom aldrig till bruket. Det får och ska inte hända igen! Här reder vi ut vad som hände, varför det hände och vilka slutsatser vi drar inför 2009. Vill du ha överblicken först så gå direkt till resultatrutan på sidan 40. Betodlaren nr. 1, 2009

En del menar att det bara finns ett ”måste” i livet – att välja. Så hur välja då det gäller lagring? I lite vidare bemärkelse kan man definiera lagring som bevarande av betor efter att de slutat växa. Under svenska förhållanden inträffar det som regel i början av november. Då är det slutväxt. Betodlaren nr. 1, 2009

Att kalk kan påverka våra jordars bördighet positivt råder det inget tvivel om. Men hur mycket behövs läggas ut? Hur ofta? Vilket kalkslag passar bäst? Några av de här frågorna ska NBR försöka besvara i ett nyligen beviljat forskningsprojekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning – SLF. Betodlaren nr. 4, 2008

Odlarsådd på Österlen den 4 april efter vårplöjning, uppkomst över 80 000 plantor/ ha, ogräsfritt, bevattning, behandling mot bladsvampar och försöksskörd den 15 november. Resultat: 102 ton/ha med 18,1% socker. Betodlaren nr. 4, 2008

I mitten på juni 2007 upptäcktes stocklöpare i oväntad hög frekvens i fält sådda med sorten Rasta. Efter undersökningar av Syngenta Seeds visade sig orsaken vara inkorsning av pollen från vildbetor i en av utsädesodlingarna i Frankrike. Beroende på andelen frön från aktuell fröodling uppgick antalet stocklöpare till 50-500 per hektar. Betodlaren nr. 3, 2008

Uppskattningsvis två veckor, så länge lagras den svenska genomsnittsbetan. Långliggarna för leverans i slutet av kampanjen kan ligga över 60 dagar i stuka. Alternativet är att flytta fram upptagningen. I båda fallen frågar man sig: Vad betyder sorten? Betodlaren nr. 3, 2008

Vad betyder upptagningstidpunkten för kvalitet, kvantitet och plånbok när betorna ska levereras i slutet av kampanjen? Frågan får sitt svar i projektet ”Optimerad upptagningstidpunkt vid sen leverans” som i sin tur är del av ett större SLF-projekt rörande upptagning och lagring. Betodlaren nr. 3, 2008